28 augusti: Snart slut

Jag har inte suttit på Tossan sedan den där uteritten. Jag är inte tillräckligt dödslängtande för att ägna mig åt den typen av äventyr som hon bjuder på. Men hon har inte åkt hem heller. Hon fick nämligen ringorm. Istället har vi jobbat från marken, longerat, tömkört, promenerat och där är Tossan en pärla. Det får mig att tro att något gör ont när hon har ryttare på ryggen. Jag pratade med ägaren ganska snabbt efter uteritten och Tossan ska på total genomgång inom kort för att få bekräftat att hon är helt frisk, alt. att något är fel.

Jag hoppas man kommer tillrätta med problemet, att Tossan en dag går att rida utan att protestera så vilt, för hon är en så fin häst. Vacker som en solig dag i maj, social och nyfiken, vänlig och godhjärtad, varken ranghög eller ranglåg, positiv till arbete från marken, vaken, uppmärksam, försiktig och ändå modig. Hon har tagit en bit av mitt hjärta och jag hoppas så att hon hamnar rätt i livet för det är hon värd, Tossaliten.