Hoppetossan aka Tossan aka Sedna

Tossan heter egentligen Sedna. Vad jag vet har hon aldrig kallats något annat i sitt 7-åriga liv. Det var först förra veckan, när hon flyttade till Linneskogen och jag fick hand om henne som hon blev Hoppetossan/Tossan. Dels för att Sedna (med långt e) är ganska jobbigt att säga, dels för att hon presenterades som hopphäst första gången jag hörde talas om henne. Själv är jag dressyrryttare till 100%. Förstår inte vitsen med hinder. Skulle inte styra mot någonting över 60 cm ens under pistolhot.

Men nu var det Tossan som skulle presenteras. Hon är alltså 7 år, svenskt halvblod e. L'Acteur-Landlord, ca 165 cm hög och mörk skimmel. Vid 7 års ålder borde hon ha blekts av mycket mer än hon gjort och den mörkbruna kroppen i kombination med det ljusare huvudet, benen och ljusgrå manen och svansen ger henne en annorlunda och vacker färg. Hon är på det hela taget en väldigt söt häst, vackert huvud, väl ansatt hals, rund och fin bak.

Hittills har Tossan inte gjort så mycket. Blev inriden som 3-åring av en erkänt duktig unghästryttare och har sedan varit på tillridning hos en annan proffsryttare, senast tidigt i våras. Det verkar inte ha gått så bra. Domen löd: Tycker inte om att jobba. Jag träffade henne första gången i maj. Då sökte uppfödaren någon som kunde rida henne. Ge henne en sista chans. Jag provred och tyckte det verkade vara en outbildad, känslig men trevlig fröken så i början av juni anlände hon till Linneskogen.Visade sig vara heltossig. Gjorde verkligen skäl för smeknamnet. Kunde inte stå stilla i gången en sekund, ryckte och drog, agerade ångvält när man skulle leda henne. Puh! Jag undrade vad jag givit mig in på. Dessutom visade hon sig vara halt. Vi misstänkte snabbt hovböld och när hon några dagar senare gick på tå med höger bak åkte vi in akut till Djursjukhuset. Där konstaterades just hovböld, den tömdes och Tossan fick gips och åkte hem till uppfödaren igen. Bölden var så omfattande så hon fick stå med gips i tre veckor och först förra tisdagen kom hon tillbaka till mig. Fortfarande lätt tossig men nyskodd och ohalt.